Jaaaoo det är väl bara att inse att med två kids varav en 7 veckors bebis och en 5åring som testar tålamod på alla plan (och det får man ju ta, storebror rollen kan ibland vara mäktig att ta sig i), tre hundar som behöver tränas och motioneras, ett hem att ta hand om och vänner o familj som drar så kan det bli ett tag mellan uppdateringarna här.

 

Men det ska väl lugna sig snart, bara jag kan få ihop ADHD hjärnan till att minnas allt som ska göras och vart jag lagt allt och Ville lugnar sig lite och Leia får andra intressen än att ätaätaäta och Sulan slutar rymma och....

 

Men klagar, det gör jag inte. Det är ju precis så här jag vill ha livet. För helt plötsligt somnar bebis på mitt bröst och Ville kommer och klappar och säger rakt från hjärtat "Mamma jag är så glad att vi har Leia" Då vet jag hur lyckligt lottad jag är. Fina älskade ungar!

 

 

///A